maj 18, 2018

Detta sker vid en rättegång

Korrekt benämning för det som i folkmun kallas rättegång, är huvudförhandling. Det är vid huvudförhandlingen domstolen beslutar om den åtalade är skyldig eller icke skyldig, samt vilken påföljd, det vill säga straff, den tilltalade (åtalade) ska få. När det gäller brottsmål i tingsrätten är det en juristdomare samt tre nämndemän som avger domen. Om brottet är av den karaktär att man endast ska döma till böter kan en ensam juristdomare avkunna domen. Då det finns många olika typer av brott, kan även påföljderna bli både många och kombinerade.

De olika påföljder, det vill säga straff, som en brottsåtalad kan bli dömd till är bland annat böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse, rättspsykiatrisk vård, ungdomstjänst, skadestånd, ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Den åtalade kan också få en kombination av olika straff; en villkorlig dom kan exempelvis kombineras med samhällstjänst och så vidare. En person som blir dömd för ett brott kan också bli skyldig att betala tillbaka kostnaderna för sin försvarare och för målsägandebiträdet som varit med under rättegången. Det kan bli tal om hela alternativt delar av kostnaden.

Överklagande av dom

När den första rättegången, som generellt sett hålls i Tingsrätten, är över och domen har avkunnats kan domen överklagas till Hovrätten. Detta kan göras av den person som dömts alternativt av åklagaren och/eller brottsoffret. En överklagan måste ske skriftligen. När Tingsrätten fått in alla handlingar skickas dessa vidare till Hovrätten, som gör en ny prövning av målet. Högsta domstolen har möjlighet att pröva alla mål som överklagas, men det krävs i allmänhet ett så kallat prövningstillstånd för att man ska återuppta upp ett mål.

Besöka en rättegång

Huvudregeln lyder som så, att domstolens förhandlingar är offentliga. Dock kan rätten besluta att icke myndiga personer (under 18 år) inte får lov att närvara. De kan också besluta att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar, vilket innebär att vare sig allmänheten eller andra icke personligt berörda får lov att närvara i rättssalen. Om du som anhörig, skolklass eller privatperson vill närvara/besöka en rättegång bör du ta kontakt med domstolen ett par dagar i förväg, då det händer att förhandlingar ställs in eller skjuts upp med relativt kort varsel.

Hur går en rättegång till?


Den person som ska förhöras får först en kallelse och är ålagd att infinna sig i domstol på utsatt datum. Domaren hälsar välkommen och förklarar förhandlingen för öppnad. Brottsoffret, i detta avseende kallat målsägande, sitter tillsammans med åklagaren och den tilltalade sitter med sin försvarsadvokat. Först lägger åklagaren fram sin bild av hur brottet har gått till, därefter är det målsägandens tur. Efter det får den tilltalade möjlighet att berätta, och slutligen förhörs eventuella vittnen. Under förhöret ställer såväl åklagaren som försvarsadvokaten ett antal mycket detaljerade frågor till alla inblandade.

Hur och när kommer domen?

När rättegången är över har rätten enskild överläggning. I de allra flesta fall måste de inblandade vänta i omkring två veckor innan dom avkunnas, i vissa fall ännu längre. Domstolen ger då ett datum (och ibland tid), och sedan är det fritt för alla inblandade att på utsatt datum ta kontakt med domstolen för att ta del av domen. Det händer också att dom avkunnas direkt efter överläggning, med generellt är det viss väntetid. Om målsägande, den tilltalade eller åklagaren är missnöjd med domen går det att överklaga till hovrätten

 

Nemo Petersson