Juridik för företag

När man startar ett företag så gör man det utifrån den kunskap man har om företagets verksamhet. Är man till exempel en snickare så har man de kunskaper som krävs för att utföra snickeriarbeten på ett bra sätt. När det kommer till andra viktiga delar av ett företags förpliktelser som exempelvis ekonomin så kan man ofta anlita någon redovisningsbyrå som kan ta hand om företagets bokföring. Då kan man själv fokusera på företagets kärnverksamhet istället.

Det finns dock en annan del i företagets verksamhet som är mycket viktig och det är den juridiska delen som täcker många olika frågor som exempelvis avtal, anställda och mycket annat. Även om man kan gå en kurs och lära sig företagsekonomi för att själv hantera sin bokföring så är juridik normalt ingenting som man lär sig på en kvällskurs.

När behöver företaget juridisk experthjälp

Alla företag behöver förr eller senare hjälp av en jurist. Det kan handla om tvister mellan företaget och kunder, leverantörer eller anställda. Det är vanligt att det förekommer oklarheter i de överenskommelser som är gjorde mellan olika parter och tids nog så kommer det leda till att företaget behöver anlita en jurist. Då kan man vända sig till exempelvis advokatbyrå Setterwalls som är experter på företagsjuridik.

Om man låter en jurist se över företagets avtal med kunder, anställda och leverantörer innan de skrivs på så kommer man att kunna minska risken att hamna i en tvist. En tvist kan kosta tid och pengar. Med bristfälliga avtal och överenskommelser kommer det alltid att leda till att företaget så småningom hamnar i en tvist. Därför så kan det vara tryggt att man låter en expert på företagsjuridik upprätta företagets avtal som används då företaget ingår affärer med kunder. Det kan också krävas en jurist som ser över anställningsavtal då man anställer personal så att företaget minimerar risken att hamna i framtida tvister.

Kundavtal

När du till exempel ingår affärer med kunder så krävs det att det är klart vad som gäller innan du eller kunden accepterar affären. Det finns många saker att tänka på då det gäller kundavtal som bland annat leveranstider och vad som händer om leveransen försenas. Ett kundavtal omfattar betalningsvillkor, garantier för produkterna eller det utförda arbetet och försäkringsåtaganden. Det kan också vara nödvändigt att avtala om hur varor ska levereras och vilken part som ska betala leveransen. I vissa fall så kan det krävas avtal om att kunden behöver uppfylla vissa krav så att arbetet kan utföras eller varorna levereras enligt plan.

Vid kundaffärer så är det mycket som kan gå fel. Är man inte på det klara med vad som gäller i samband med att man ingår en affärsuppgörelse så borgar detta för att det kan uppstå dyrbara tvister. Det är därför alltid bra att man anlitar en affärsjurist som får upprätta större avtal eller ett standardavtal som kan användas för alla kundaffärer. Då kan du vara lugn över att affärerna sker tryggt och säkert, både för företaget men också för kunden.

Om företaget i ett tidigt skede engagerar en affärsjurist som ser över företagets avtal så är denna affärsjurist sedan insatt i företagets juridiska förpliktelser. Detta gör att det lättare går att undvika framtida tvister.

Att inte ha råd med rättshjälp

Om man blir utsatt för ett brott kan man ibland behöva stöd i att framföra saken i en eventuell rättegång. Om brottet i sig varit jobbigt kan det vara svårt att kunna skriva ner alla detaljer och dessutom formulera sig på ett korrekt sätt inför en eventuell gärningsman. Det kan vara tillräckligt jobbigt med att sitta på förhör med polisen, redogöra för eventuell förlorad inkomst och mycket mer.

Många väljer att ta hjälp av brottsofferjourer, advokater och rättshjälp, och om man inte har pengar kan man vanligen få en advokat utsedd till sig. Detta gäller dock bara när det rör sig om större brottsmål. Om brottet är litet riskerar man att få betala alla sina advokatkostnader själv. Även om det blir ett större mål i rätten kan man, om man förlorar, bli tvungen att betala både sina egna och motpartens kostnader för försvarare. Detta kan kosta en hel del och det kan bli mycket dyrt att till slut betala allt, kanske behöver man låna för att kunna betala för sig.

Att byta advokat

Om man vill byta advokat kan man ofta göra det, ibland mot att man betalar en viss summa till den advokat som tidigare har haft hand om fallet. Ju tidigare detta byte görs, desto mindre behöver man betala. Om en advokat har utsetts behöver man ofta inte betala något alls till denne även vid ett byte av försvarare. Att finna en egen advokat kan dock både kosta tid och pengar. Vissa advokater vill ha en del pengar i förskott för att ta sig an fallet och då kan det bli nödvändigt att låna pengar av någon. Beroende på hur den ekonomiska situationen ser ut kan man kanske låna på en bostad, få ett banklån eller möjligen ta en kredit någonstans. Om inte detta går kan det i vissa fall gå att låna pengar från någon närstående.

När man får en advokat utsedd kan man ganska snart märka att man kan komma mer eller mindre bra överens med denne. Ibland är advokaten och den som utsatts för brottet inte överens om vad som ska framföras och om vad man vill ha ut av rättsförhandlingen och då går det ofta inte speciellt bra. Kanske kan advokaten få ut sina önskemål men det är inte säkert att den som utsatts för brottet känner att denne har fått sina intressen tillvaratagna på ett bra sätt.

Låna pengar för försvar

När man lånar pengar till att betala rättegångskostnader är det dock viktigt att man gör allt för att kunna betala tillbaka sitt lån så fort som möjligt. Om man vinner i rätten kan man ibland få ett relativt stort skadestånd och detta kan med fördel användas för att betala av sina advokatkostnader, om inte motparten måste stå för dem enligt avtal. Många gånger kan dock de som lånar ut pengar ta hänsyn till att en rättegång pågår så länge man kan visa att en betalningsförmåga faktiskt finns. Om det rör sig om ett ekonomiskt tvistemål eller liknande kan problem ibland uppstå men det finns advokater som arbetar på ett icke vinstdrivande sätt och de är ofta lite billigare.

Detta sker vid en rättegång

Korrekt benämning för det som i folkmun kallas rättegång, är huvudförhandling. Det är vid huvudförhandlingen domstolen beslutar om den åtalade är skyldig eller icke skyldig, samt vilken påföljd, det vill säga straff, den tilltalade (åtalade) ska få. När det gäller brottsmål i tingsrätten är det en juristdomare samt tre nämndemän som avger domen. Om brottet är av den karaktär att man endast ska döma till böter kan en ensam juristdomare avkunna domen. Då det finns många olika typer av brott, kan även påföljderna bli både många och kombinerade.

De olika påföljder, det vill säga straff, som en brottsåtalad kan bli dömd till är bland annat böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse, rättspsykiatrisk vård, ungdomstjänst, skadestånd, ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Den åtalade kan också få en kombination av olika straff; en villkorlig dom kan exempelvis kombineras med samhällstjänst och så vidare. En person som blir dömd för ett brott kan också bli skyldig att betala tillbaka kostnaderna för sin försvarare och för målsägandebiträdet som varit med under rättegången. Det kan bli tal om hela alternativt delar av kostnaden.

Överklagande av dom

När den första rättegången, som generellt sett hålls i Tingsrätten, är över och domen har avkunnats kan domen överklagas till Hovrätten. Detta kan göras av den person som dömts alternativt av åklagaren och/eller brottsoffret. En överklagan måste ske skriftligen. När Tingsrätten fått in alla handlingar skickas dessa vidare till Hovrätten, som gör en ny prövning av målet. Högsta domstolen har möjlighet att pröva alla mål som överklagas, men det krävs i allmänhet ett så kallat prövningstillstånd för att man ska återuppta upp ett mål.

Besöka en rättegång

Huvudregeln lyder som så, att domstolens förhandlingar är offentliga. Dock kan rätten besluta att icke myndiga personer (under 18 år) inte får lov att närvara. De kan också besluta att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar, vilket innebär att vare sig allmänheten eller andra icke personligt berörda får lov att närvara i rättssalen. Om du som anhörig, skolklass eller privatperson vill närvara/besöka en rättegång bör du ta kontakt med domstolen ett par dagar i förväg, då det händer att förhandlingar ställs in eller skjuts upp med relativt kort varsel.

Hur går en rättegång till?

Den person som ska förhöras får först en kallelse och är ålagd att infinna sig i domstol på utsatt datum. Domaren hälsar välkommen och förklarar förhandlingen för öppnad. Brottsoffret, i detta avseende kallat målsägande, sitter tillsammans med åklagaren och den tilltalade sitter med sin försvarsadvokat. Först lägger åklagaren fram sin bild av hur brottet har gått till, därefter är det målsägandens tur. Efter det får den tilltalade möjlighet att berätta, och slutligen förhörs eventuella vittnen. Under förhöret ställer såväl åklagaren som försvarsadvokaten ett antal mycket detaljerade frågor till alla inblandade.

Hur och när kommer domen?

När rättegången är över har rätten enskild överläggning. I de allra flesta fall måste de inblandade vänta i omkring två veckor innan dom avkunnas, i vissa fall ännu längre. Domstolen ger då ett datum (och ibland tid), och sedan är det fritt för alla inblandade att på utsatt datum ta kontakt med domstolen för att ta del av domen. Det händer också att dom avkunnas direkt efter överläggning, med generellt är det viss väntetid. Om målsägande, den tilltalade eller åklagaren är missnöjd med domen går det att överklaga till hovrätten