Detta sker vid en rättegång

Korrekt benämning för det som i folkmun kallas rättegång, är huvudförhandling. Det är vid huvudförhandlingen domstolen beslutar om den åtalade är skyldig eller icke skyldig, samt vilken påföljd, det vill säga straff, den tilltalade (åtalade) ska få. När det gäller brottsmål i tingsrätten är det en juristdomare samt tre nämndemän som avger domen. Om brottet är av den karaktär att man endast ska döma till böter kan en ensam juristdomare avkunna domen. Då det finns många olika typer av brott, kan även påföljderna bli både många och kombinerade.

De olika påföljder, det vill säga straff, som en brottsåtalad kan bli dömd till är bland annat böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse, rättspsykiatrisk vård, ungdomstjänst, skadestånd, ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Den åtalade kan också få en kombination av olika straff; en villkorlig dom kan exempelvis kombineras med samhällstjänst och så vidare. En person som blir dömd för ett brott kan också bli skyldig att betala tillbaka kostnaderna för sin försvarare och för målsägandebiträdet som varit med under rättegången. Det kan bli tal om hela alternativt delar av kostnaden.

Överklagande av dom

När den första rättegången, som generellt sett hålls i Tingsrätten, är över och domen har avkunnats kan domen överklagas till Hovrätten. Detta kan göras av den person som dömts alternativt av åklagaren och/eller brottsoffret. En överklagan måste ske skriftligen. När Tingsrätten fått in alla handlingar skickas dessa vidare till Hovrätten, som gör en ny prövning av målet. Högsta domstolen har möjlighet att pröva alla mål som överklagas, men det krävs i allmänhet ett så kallat prövningstillstånd för att man ska återuppta upp ett mål.

Besöka en rättegång

Huvudregeln lyder som så, att domstolens förhandlingar är offentliga. Dock kan rätten besluta att icke myndiga personer (under 18 år) inte får lov att närvara. De kan också besluta att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar, vilket innebär att vare sig allmänheten eller andra icke personligt berörda får lov att närvara i rättssalen. Om du som anhörig, skolklass eller privatperson vill närvara/besöka en rättegång bör du ta kontakt med domstolen ett par dagar i förväg, då det händer att förhandlingar ställs in eller skjuts upp med relativt kort varsel.

Hur går en rättegång till?

Den person som ska förhöras får först en kallelse och är ålagd att infinna sig i domstol på utsatt datum. Domaren hälsar välkommen och förklarar förhandlingen för öppnad. Brottsoffret, i detta avseende kallat målsägande, sitter tillsammans med åklagaren och den tilltalade sitter med sin försvarsadvokat. Först lägger åklagaren fram sin bild av hur brottet har gått till, därefter är det målsägandens tur. Efter det får den tilltalade möjlighet att berätta, och slutligen förhörs eventuella vittnen. Under förhöret ställer såväl åklagaren som försvarsadvokaten ett antal mycket detaljerade frågor till alla inblandade.

Hur och när kommer domen?

När rättegången är över har rätten enskild överläggning. I de allra flesta fall måste de inblandade vänta i omkring två veckor innan dom avkunnas, i vissa fall ännu längre. Domstolen ger då ett datum (och ibland tid), och sedan är det fritt för alla inblandade att på utsatt datum ta kontakt med domstolen för att ta del av domen. Det händer också att dom avkunnas direkt efter överläggning, med generellt är det viss väntetid. Om målsägande, den tilltalade eller åklagaren är missnöjd med domen går det att överklaga till hovrätten

Olika typer av brott

Det finns mängder av olika brott och många påföljder, alltså straff, som en förövare kan dömas för. Det viktigaste är att anmäla alla olika typer av brott till polisen så snabbt som möjligt. Ju tidigare anmälan görs, desto lättare blir det för polisen att hitta teknisk bevisning samt att hitta och förhöra eventuella vittnen. Du ökar också möjligheterna för att få igen saker som blivit stulna, samt för brottsstatistiken att bli rättvisande. För att anmäla ett brott ska du ringa 114 14 eller uppsöka en närliggande polisstation.

Exempel på olika typer av brott såsom rubricerade av polismyndigheten: grooming, hatbrott, hedersrelaterat brott, inbrott, It-relaterat brott, brott i nära relation (den som blir utsatt är/har varit gift/sambo/särbo med förövaren eller har barn med denne), misshandel, människohandel, näthat, olaga förföljelse (stalking), olaga hot, rån, sexualbrott (våldtäkt eller annan form av sexuellt övergrepp), stöld av mobiltelefon, stöld av motorfordon, stöld av djur, stöld av id-handling, stöld av kontokort, brott mot barn, brott mot äldre, skadegörelse, klotter, bedrägeri (id-intrång, fakturabedrägeri, kortbedrägeri), cykelstöld, fickstöld och bagagestöld.

Brott i nära relation

Brottsrubriceringen är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott, där offret och förövaren har, alternativt har haft, en nära relation. Vad avses då med nära relation? Det betyder i detta avseende att man är alternativt har varit gifta, sambos eller särbos, eller har barn tillsammans. Föräldrar och syskon räknas också hit. Olika typer av våld kan vara fysiska, psykiska och/eller sexuella övergrepp, det kan handla om att bli tvingad att göra något, att bli hotad och/eller att bli inlåst. Ofta handlar det om olaga hot, sexuellt våld eller misshandel.

Olaga förföljelse

Begreppet olaga förföljelse brukar i dagligt tal kallas för stalking. Det innebär att en gärningsperson begår ett eller flera brott mot en specifik individ upprepade gånger. Det kan handla om allt från olaga tvång och hot till olaga intrång, sexuellt ofredande eller misshandel. Dessa brott är kränkningar av offrets integritet. Är du utsatt ska du först och främst anmäla brottet till polisen. Försök sedan att dokumentera så mycket som möjligt, ändra e-postadress, byt telefonnummer, berätta för närstående och grannar, ansök om kontaktförbud, se över säkerhetsinställningar på sociala nätverk, etcetera.

Grooming

Grooming innebär att en gärningsperson i sexuellt syfte kontaktar och/eller stämmer träff med barn som är under 15 år gamla. Med träff menas i detta avseende fysiska och digitala möten, exempelvis via chattforum. Det är oftast i dessa forum eller på olika spelsajter, som första kontakten sker. Gärningspersonen kan försöka få barnet att posera naken eller be om en fysisk träff, ibland genom mutor eller utpressning. För dig som fallit offer för grooming, eller känner någon som blivit utsatt, är det viktigt att polisanmäla omedelbart.

Inbrott

Har du blivit offer för inbrott ska du inte städa innan polisen har kommit, eftersom de gör en så kallad teknisk undersökning av brottsplatsen. Det finns goda chanser för polisen att hitta och samla in spår från de som utfört brottet, om platsen förblivit orörd. Bor man i ett flerfamiljshus och fler boende har blivit drabbade, är det viktigt att var och en gör en individuell polisanmälan. Inbrott kan ske i ett bostadshus, en källarlokal, ett garage, ett förråd, ett fritidshus, ett kontor och liknande. Alla inbrott bör anmälas.

Att utsättas för ett brott

Att utsättas för ett brott är något som påverkar de flesta människor väldigt mycket. Vilken typ av brott det rör sig om spelar inte så stor roll, det är snarare känslan av maktlöshet och utsatthet som brukar vara det jobbigaste att hantera. Många som varit närvarande vid eller blivit föremål för ett brott upplever efterverkningar som kan fortsätta under lång tid efter det att själva händelsen ägt rum. Effekterna av att utsättas för ett brott kan ta sig olika uttryck. Brottsoffer kan ofta uppleva både fysiska och psykiska men efter brottet. Det finns dock olika sätt att bearbeta händelsen och som kan vara hjälpsamma när man vill gå vidare och lämna den traumatiska händelsen bakom sig. En aspekt som är essentiell när det kommer till bearbetning av att vara utsatt för ett brott är anmälan. Oavsett om det gäller ett mer eller mindre allvarligt brott är det viktigt att alltid göra en polisanmälan. Det är det första steget på väg mot att förlika sig med och komma över det som man varit med om.

Emotionell stress

Om man blir utsatt för ett brott kan man naturligtvis ådra sig fysiska skador. Dessa bör dokumenteras ochdokumentationen bör bifogas till polisanmälan. Kom också ihåg att man kan få ersättning från sitt försäkringsbolag för de skador som uppstår i samband med ett brott. Utöver fysiska skador så upplever många brottsoffer också emotionell påverkan. Det är vanligt att uppleva alla möjliga sorters känslor, allt från att bli arg och upprörd till att känna rädsla och oro. Det är också vanligt att brottsoffer känner skuld över det som har hänt dem och funderar över vad de gjort, eller inte gjort, för att hamna i en brottssituation. Det är dock viktigt att förstå att offren aldrig bör någon skuld i ett brott. Ansvaret och skulden ligger helt och hållet på gärningsmannen. För de allra flesta är dessa känslotillstånd dock tillfälliga och det brukar inte ta allt för lång tid att komma ur dem, speciellt inte om man aktivt bearbetar sina känslor och den händelse man varit med om.

Utnyttja den hjälp som finns

För den som utsatts för ett brott är det otroligt viktigt att komma ihåg att det faktiskt fins hjälp att få. Du är inte ensam om att må dåligt och det är helt naturligt att man kan behöva söka hjälp för att kunna lämna den obehagliga situationen man befunnit sig i bakom sig. Det är viktigt att tala om sin upplevelse, detta kan man naturligtvis välja att göra hos en legitimerad psykolog eller terapeut men i många fall fungerar samtalsgrupper också mycket bra. I dessa grupper kan man dela sina erfarenheter och upplevelser med andra som varit med om liknande upplevelser och som faktiskt förstår vad det är man går igenom. Det finns många olika instanser som hjälper brottsoffer, både myndigheter och ideella sådana. Man kan till exempel vända sig till sin lokala brottsofferjour, till kvinno- eller mansjouren, till socialtjänsten. Är det ett barn som blivit utsatt för ett brott är BRIS eller en ungdomsmottagningen platser där man kan få stöd och hjälp.

Brottsofferinformation – För dig som drabbats av brott

Om du tillhör dem som drabbats av ett brott har du rätt till viss hjälp, såväl juridisk som känslomässig. Att drabbas av ett brott kan vara en traumatisk upplevelse och vi beklagar om du har blivit utsatt eller om du känner någon som fallit offer för en förövare. Vi ska försöka ge en klar bild av vilka rättigheter du som brottsoffer har. Det kan också vara så att du har blivit vittne till ett brott och därför känner oro och rädsla. Även för dig finns det hjälp och stöd att få, exempelvis så kallat vittnesstöd. För att brott ska kunna lösas är alla tips mycket viktiga.

Rent juridiskt har du som är 18 år eller äldre, generellt rätt till ett målsägandebiträde. Det är en jurist som kan hjälpa dig med alla juridiska frågor som rör brottet. Biträdet hjälper också till under själva rättegången. Det är domstolen som beslutar om du som målsägande (brottsoffer) har rätt till ett målsägandebiträde, samt om du har rätt till skadestånd. Skadestånd är i detta avseende detsamma som ekonomisk ersättning. Du som har utsatts för ett brott i lagens mening har också rätt att få så kallad målsägandeinformation från Kriminalvården. Den kan innefatta information om att om den dömde ska flyttas till annan anstalt, datum för frigivning och liknande.

Brott mot barn och unga

Brott mot barn kan vara särskilt svårlösta, då det oftast behövs många olika personer för att ta hand om det/de barn som blivit utsatta. Det kan till exempel bli nödvändigt att ta hjälp av såväl polis som läkare och socialtjänst. Även barn kan ha rätt till ett målsägandebiträde, men reglerna är något annorlunda än för vuxna och till för att skydda barnet. För ungdomar under 18 år gäller också rätten till ett målsägandebiträde som hjälper till under hela rättegången. Denne kan bland annat förklara vad som sker under rättegången och också föra din talan, om du själv inte vill eller vågar.

Skydd för brottsoffer

I särskilda fall kan det bli nödvändigt med så kallat brottsofferskydd. Det finns två olika skydd: det som skyddar offret fysiskt och det som skyddar offrets personuppgifter. Några exempel på fysiskt skydd är besöksförbud, målsägandeinformation och livvakt. Några exempel på personuppgiftsskydd är sekretessmarkering, namnändring och fingerade personuppgifter (fingerade personuppgifter används i mycket särskilda fall). Det är polisen eller åklagaren som fattar beslut om eventuellt skydd, och i så fall vilket av dem som skyddar dig bäst i det aktuella ärendet. Skulle du vara i behov av skyddade personuppgifter eller om du behöver byta namn är det till Skatteverket du ska vända dig.

Prata med någon

Människor som blir utsatta för ett brott reagerar oftast mycket starkt med känslor av ilska, oro och rädsla. Inte sällan grubblar man på saker man borde ha gjort eller sagt. Det är till och med vanligt att få skuldkänslor över det man råkat ut för. Det som är viktigt att komma ihåg är att du har blivit utsatt för ett brott och att det helt och hållet är gärningspersonen som har felat. Det är hen som bär hela ansvaret. Till en början kan det kännas uppslitande att prata om det som hänt, men det är otroligt viktigt att få struktur på sina tankar och känslor genom att samtala.